SkrivPuff Utmaning 51. 20 Februari En bild av framfarten på en väg.
Livet i 200 km/h. Naturen som ett radband. Morgonen är ny så jag färdas utan möten längs de gulklädda gränssättarna som markerar vägen jag valt eller som kanske valt mig? Vart i hela friden är jag på väg?
Jag befinner mig mitt i en accelererande kärleksakt, ett fast grepp runt spaken och en ritt mot ett skenande cresendo. Hur ska denna fartblinda resa sluta?
Kommer jag att kunna behålla kontrollen i akten med detta metalliska vidunder?
Fingrarnas grepp om styrhjulet mjuknar och upphetsningen går glödhet genom hela kroppen.
Jag är plötsligt herre över liv och död, åtminstone min egen.
Jag kan släppa taget här och nu och beträda Evighetens handknutna mattor.
Gå ljudlöst genom de transparantas landskap.
Men..... ingen kallar mig idag så jag behåller greppet, lättar på gasen och känner det orgastiska ögonblicket glida förbi.
Jag gillade skarpt din inledning. Den gjorde att hjärnan var tvungen att ta en extra runda. Jag tycker om dina texter detränger in.
SvaraRaderaSnygga dödsvisioner!! Naturen som ett radband gillar jag också.
SvaraRaderaHelt underbart och skrämmande. Vilken fantstiskt dubbelbottnad text. Jag gillar abbsolut ditt sett att skriva.
SvaraRaderaOj vad jag gillar din text!
SvaraRadera