SkrivPuff Utmaning 113. 13 Maj. Om att krossa ett hjärta
Hon älskar sin mamma, eller snarare drömbilden av henne.
Hon orkar inte se sanningen som den är.
När hon bara var en vecka gammal hittades hon i en sjukhuskulvert.
I barnvagnen fanns en handskriven lapp med texten: Ta hand om Marit, hon är det finaste jag har.
Rikslarm gick ut och lilla Marit var en förstasidesnyhet i dagspressen. Det tog ett par veckor innan man fann hennes mamma Anabelle.
De två fördes till mödrahem för att få hjälp att finna varandra.
Personalen insåg att återföreningen inte gav Marit vad hon behövde då mamma Anabelle inte hade full förmåga att ta till sig sitt lilla knyte.
Efter två veckor släpptes de båda ändå hem utan uppföljning.
När Marit är 9 år är hon en stadig klient hos socialförvaltningen och har varit utplacerad 9 gånger i jourhem, på barnhem och i olika fosterhem. Hon har också under denna tid haft ett antal styvfäder och fått flera halvsyskon.
Marit anses nu vara ett mycket besvärligt och svårplacerat barn.
Ingen ser hennes krossade hjärta som försöker hålla livet intakt. Ingen förstår hennes mödosamma jakt efter kärlek. Ingen förstår hur illa hon far när hon tar på sig skulden för andras oförmåga. Tillit och tilltro saknas henne.
Hon bär en inre hunger som aldrig kan stillas. Hennes öde är att lära sig leva med ett krossat hjärta. Tyst bär hon sin törnekrona som människor i brist på kunskap och civilkurage har satt på hennes huvud.
Vid 15 års ålder har Marit hunnit bli missbrukare. Det är en resa med enkel biljett. Tiden har hunnit ikapp henne för hon var narkoman redan som foster genom sin mammas försorg och drogmissbruk. Inte långt senare har missbruket gått så långt att hon också prostituerat sig.
Marit är idag en ung människa som fallit rakt genom alla samhällets skyddsnät.
Många vuxna människor däribland myndighetspersoner har genom olyckliga beslut skrivit hennes historia. De sover gott om natten i sina ombonade hem.
Marit själv kämpar varje dag och natt för att överleva. Självmordsförsöken är många.
Ännu har ingen lyckats avlasta henne den oerhörda börda av skuld som hon bär för att hon är den hon är. Hon bär korset för sin familj och för den oförmåga samhället har visat när de gäller att ta hand om våra minsta.
Marit existerar och lever mitt ibland oss och behöver vårt mod och vår kärlek.
Vad hemskt! Lever mig in i det, och MITT hjärta krossas när jag läser detta. Och att det är en sann historia gör det ännu värre.
SvaraRaderaKänner så här tack vare att du beskriver känslorna så bra. =)
ha det bra, kram elin.
Det käns som ett privilegium att "titta in" och hitta en sådan viktig och samtidigt vackert formulerad text. Jag själv fastnade särskilt för meningen med "Hon bär en inre hunger som aldrig kan stillas. Hennes öde är att lära sig leva med ett krossat hjärta." En underbar läsning, tack för den. Hoppas allt är väl med dig i övrigt! Kär hälnsing från Sofie
SvaraRaderaSå djupt tragiskt och ändå är det inte någonting ovanligt mitt ibland oss. Som vi har svikit barnen. Deras öden är också våra öden. Vi bär skuld därtill. Mycket vacker, ömsint och djupt svårmodig text. Hudlöst, var ordet! Jag tänker på Jesus kärlek (fast jag inte är särskilt religiös finner jag många vackra tankar i Bibeln) till dessa våra minsta. Du är så inkännande och varm och jag hade önskat att fler människor vågade vara det. Cissi
SvaraRaderaDet här är mera en sorg för oss alla, min klump i halsen växte ju mera jag läste, så djävla sann. Det finns många brustna hjärtan där ute, I många år jobbade jag just med dessa då samhället gjorde sin plikt alldeles försent tyvärr, För att hjälpa och rädda stärka mamma så låter man barnen bo kvar, och vara föräldrar till sina föräldrar. Ursch jag kastades tillbaka 10 år för jag träffade just en sådan liten Marit då
SvaraRaderaverkligheten är mera skrämmande än vi anar
tack för att jag fick förmånen att läsa, fast sorgen och känslorna som fick plats i mig var inte något som jag ville ha det här har jag inga ord för, det gör för ont kanske just för att dessa människor finns där ute i verkligheten....