måndag 28 december 2009

Om att behöva.

SkrivPuff 362


Magdalena hette hon den fallna ängeln. Hon som föddes in i världen med den svåraste av livsuppgifter. Den släkt hon anlände till hade ett långvarigt, söndertrasat och sårat nätverk. I generationer hade de vandrat i missbrukets hårda banor. Kärlek och självkänsla fattades dem.

Vid födseln medförde Magdalena nyckeln till lösningar att bryta det sociala arvet. Hon hade möjligheten att lyckas eller att gå under.
Magdalena kom med ljus. Hon var glädje och skratt. Överallt letade hon efter kärleken. Det fanns inte någon som förblev oberörd i hennes närvaro
men för dem som länge levt i mörker kan kärleken bli alltför besvärande och krävande.

Magdalena älskade och sökte främst sin mamma. Hon såg som sin allra största uppgift att förvärva sin mammas kärlek och förlösa henne ur mörkrets famntag.
Det blev en ojämn dragkamp dem emellan.
Den lilla Magdalena förlorade oftast då hon inte var bevandrad i de knep som används i långvarig missbruks tjänst. Hon samlade på varje tecken av bejakande från sin mamma och av dessa tecken byggde hon sakta och målmedvetet sin egen person. I hennes hjärta fanns övertygelsen att om hon blev precis så som mamma önskade skulle allt bli bra.

Vid 9 års ålder var Magdalena färdigutbildad i att ljuga, stjäla, manipulera och förföra.

4 kommentarer:

  1. Sorgligt att det inte slutade bra. Fin text med mycket känsla. Tänkte ett tag på Maria Magdalena, varför vet jag inte (kanske för att du skriver "den fallna ängeln").

    SvaraRadera
  2. en tragiskt text som jag skulle kunna tänka mig vara allt för sann, bra text, tyvärr så kan det finnas många Magdalenor där ute.

    SvaraRadera
  3. Det är lätt att se Magdalena framför sig när hon kämpar sin kamp. Det finns många Magdalenor med den tuffa arbetsuppgift.

    SvaraRadera