Borta bra men hemma bäst.

SkrivPuff Utmaning 38 Beskrivning av min miljö nu i klichéer.

Borta bra men hemma bäst tänker jag medan jag knatar upp för trapporna.
Svetten lackar och de 89 trappstegen upp till fjärde våningen tar så när musten ur mig.
Med darrande hand letar jag fram de tre nycklarna som ska "Öppna Sesam", den vita
säkerhetsdörren som håller alla oinbjudna gäster stången. Jag slår upp dörren
på vid gavel och förväntar mig att det ska vara tyst som i graven.
Istället hör jag ljudet från TV:s sportkommentator.
-Hej älskling jag är hemma nu flåsar jag.
Jag ser på skidskytte säger älsklingen och slår dövörat till.
God dag yxskaft kontrar jag men får inget svar.Det är bara att ta skeden i vacker hand och ge sig ut i köket med matkassarna och påbörja middagen.
Jag sätter mig en stund på barstolen och pustar ut, har farit omkring som en
skottspole mest hela dagen.På det gråspräckliga köksbordet ser jag spår av brödsmulor och örtpastej och tänker att här har råttorna dansat på bordet i väntan på kockan.
I dörröppningen står plötsligt mannen som delar mitt liv i bara mässingen, nyduschad.
Hej själv säger han och ler. Till svar när jag pekar på de våta fötterna som lämnat
spår på hallparketten säger han: Jag är iallafall torr bakom öronen.
Eftersom detta uttalande åtföljs av en olivsmakande kyss spar jag på krutet och sväljer svaret jag hade på lut.
Han tar mig i sin våtvarma famn och för mig genom hallen mot sovrummet och den gröna dubbelsängen.
Sakta i backarna säger jag inga gymnastiska övningar på fastande mage.
Åjo säger han med glimten i ögat, den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge.
Jag ser att han har bäddat rent med de nya påslakanen med rosor på och känner
motståndet och hungern ge vika. Ja som han bäddat får man ligga är det sista jag tänker.