torsdag 19 november 2009

Välgörande klibb.

SkrivPuff om något klibbigt

Vi tittar skrattande på varandra dottern och jag. Med grönakladdklibbiga ansikten sitter vi i skinnfåtöljer inlindade i handdukar från topp till tå. Helt utmattade. Platsen är ett sagolikt Hamam i staden Sousse i Tunisien. Det är så kitschigt, på gränsen att slå över men ändå inte. Mosaik, glittrande lampor, färgglada tyger, pelare och udda möbler vart man än ser. Mjuk musik kittlar våra öron.

Vi har suttit 40 minuter i tre olika ångrum för att mjukas upp. Därefter tog två bastanta baderskor vid. Nedlagda huvud mot huvud på en mosaikbädd blev vi skrubbade över kroppen och ända in i själen. En stålullsliknande tvättlapp rev med sig smuts och förbrukad hud som rann av och bildade grådaskiga pölar under oss.

-Det är första gången i livet jag känner mig som bara kött väste dottern fram.
Jag höll mig för skratt, kvinnan som skrubbade var trots hälften av min längd ingen man kaxar mot. Svedan i skinnet och särskilt bröstvårtorna var mycket påtaglig.
Upp igen och in i en dusch med iskallt vatten där det även blev hårtvätt. Vi fick stå på knä så att baderskorna kunde fullfölja sina jobb.
När vi stapplade därifrån på plasttofflor med klack inlindade i handdukar log de båda mot oss med sina glänsande guldtandsgarnityr.

Vi inväntade massöserna som förde oss till det gyllene rummet med speglar och amoriner. Varsin massagebädd stod klar och vår sveda lindrades med mjukgörande olja och flinka fingrar under en drömliknande timme.

Avslutningsvis så sitter vi nu här med en ansiktsmask av grönalg och honung. Sött och klibbigt är det i mungipan men det lenar och renar vår hud.

måndag 16 november 2009

Banan

SkrivPuff Utmaning 320

De klev in i kabinen och gjorde sig redo för nedfärden. Huvudet var kristallklart och rensat på pladder efter den långa mödosamma uppstigningen. Kroppen var syresatt och benens molande värk var ett bevis på en fysisk prestation och god hälsa.

De hade gått i 8 timmar uppåt och uppåt med undantag av några närande raster då de delat matsäck eller en näve nötter och torkad banan. Molnen hade till en början svept in dem i dimma och utmanat deras sinnen att hålla sig på rätt väg mot toppen. Spänningen hade kittlat i ryggraden då de visste att på sina håll var stupen ett felsteg nära. Men fötterna hade stadigt fört dem över skravlet och de hade lyckats hålla sig på banan.

Halvvägs upp hade dimman dragits undan som en teaterkuliss och öppnat ett panorama över snöklädda toppar och glaciäris. Andlösa inför skapelsen stod de bara där, ingen kameralins fanns som kunde famna detta så de tog sig tid att lägga in upplevelsen i de egna inre arkiven. Plötsligt var det så lätt att gå igen och tröttheten var som borttrollad. Lätta till kropp och sinne nådde de målet utan överansträngning eller en endaste titt på klockan. Däruppe på världens tak kände de sig oövervinneliga.

Nu satt de lätt tillbaka lutade med uppsnörda kängor och njöt av att låta sig gungas nedför fjället av kabinbanan.

lördag 14 november 2009

Om något helt.

SkrivPuff Utmaning 318.

Jag sitter i ett möte med en medmänniska som har fått lämna hela sitt liv bakom sig. Kriget som trasat sönder hans liv har fört honom långt bort från rutiner och invanda mönster. Ändå sitter han här framför mig och presenterar en plan över sin framtid för att skapa sig en ny helhet. Han har modet att plocka fram resurser från sitt inre okända och att lära känna sig själv på nytt. Ödmjukheten han utstrålar breder ut sig som en vänlig doft i rummet. Hans vilja att leva och att anpassa sig även till det han ännu inte förstår är så påtaglig. Jag beundrar livets kraft och storhet i denne unge man och känner mig berikad av mötet.

söndag 8 november 2009

Förtrollning

SkrivPuff Utmaning 312 Förtrollning


De två kvinnorna gick på skogsstigen upptagna av ett förtroligt samtal.
Sensommarsolens strålar lekte tittut mellan granarnas grenar och följde nyfiket de två vandrerskorna. Skogen djupnade, den mörkgröna heltäckande mossmattan dämpade stegen och tystnaden blev så påtaglig att kvinnorna vaknade inför Nuet. Något var i luften som ville fånga deras uppmärksamhet.

Plötsligt dök en gyllene trollslända upp och ställde sig vibrerande i luften framför dem. Efter en intensiv kommunikation svängde den lilla varelsen graciöst tillbaka in mellan träden. Stundens magi behöll sitt grepp över de två som stillat sig på stigen. Medan de stod där fångades de av en ny ännu starkare vibration och plötsligt omfamnades de av en hel svärm av gyllene små varelser som utförde en böljande dans runt deras kroppar. Dansen varade i ett ögonblick och en evighet och öppnade dörren till ett av dessa livets mysterium som väcker ödmjukhet.