torsdag 19 mars 2009

Minnesplatsen



SkrivPuff Utmaning 78. 19 Mars. Bilden ovan.


Här hade de suttit på sin bänk när hennes energi börjat gå på sparlåga.
Platsen som hon älskat och där hon funnit utlopp för all sin medfött vilda livsglädje.

Konvaljeparken hade de kallat den för aldrig hade de sett eller känt doften så starkt från denna ljuvliga försommarväxt som här.
Hon hade sprungit där med utslaget hår och klänningen flaxande runt benen, barfota och luktat. Ivrig som en arbetande humla, från blomma till blomma. Hennes skratt hade snurrat ikapp med vindilarna och ekat över parken.

Här hade de suttit igen på hösten med löven fallande över sig som ett skydd mot det ofrånkomliga. Hon så självlysande, genomskinlig och trött men på något vis trygg. Som om hon hade kontakt med något de inte kunde nå.

De drog henne hit i vagn och turades om att sitta med henne i knäet inlindad i filtar.När hon inte längre orkade prata sjöng de hennes älsklingsvisor.

Här från bänken lyfte hennes själ på de vitaste av vingar en solig vindfri höstdag.
Hon blev fem år.
Varje år när liljekonvaljen blommar kommer de tillbaka för att få höra hennes skratt som ännu finns bevarat i vinden.

2 kommentarer:

  1. Så livfullt, så finstämt, så otroligt starkt. OCh så sorgset allting blev, fast ljust ändå mitt i sorgen! Cissi

    SvaraRadera
  2. Sorligt, men du skriver vackert. Du fångade mig. Det känns som om jag är med i parken. /Betty

    SvaraRadera