lördag 7 mars 2009

Ansvar

SkrivPuff Utmaning 66. 7 Mars. En mening ur en bok. "De voro mycket uppspelta och Torarin var glad åt att få slå alla mörka tankar bort ur hågen" ur Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf.


De voro mycket uppspelta, och Torarin var glad åt att få slå alla mörka tankar bort ur hågen.
Javisst de hade nått fram till den lilla raststugan mitt därute i ödemarken och kommit undan snöovädret för en liten stund. Vinden röt och ryckte i stugdörren men haspen darrade och låg kvar.

Nu gällde det att göra upp eld av det lilla som stod att finna och krypa ihop alla fyra tätt tillsammans. De litade ju till honom, han som var 12 år och äldst i syskonskaran.
Han visste att de bara nått en bit på den vandring som de måste göra och förtäring var det ont om.
Han kikade i sitt knyte på de torra brödbitarna, ostkanterna och de feta korvarna
och visste att de inte kunde äta sig mätta. Det gällde att stå emot hungern och fördela så att det räckte åtminstone i två dagar.

Han skulle först göra upp eld och sedan snabbt ta sig ut och hämta snö att smälta.
De fick allt dricka sig mätta på kokt vatten. Sedan måste han få de små att hålla sig varma och sova.
Stuggolvet suckade under dem och väggarna kved och lät sig bäddas in i snödrivorna.
Torarin hade fått fyr i spiseln och matade elden med den brits som han med Drejas hjälp lyckats slita loss från väggen. De hade sedan tillsammans med Milka och lille Jon hoppat på träskivan till den delat upp sig i bitar. De skrattade de små och blev varma och röda om kinderna av tilltaget.

Det kokta smältvattnet gick laget runt efter den knapert tilltagna kvällsvarden.
Torarin tillredde en bädd av skohö och renskinn och så åt de två minsta att krypa ihop på mitten. Dreja och han själv skulle ligga på varsin sida. Från sin mes spände han sedan loss yllefilten som skulle hjälpa dem att hålla värmen.
Nu låg de där tätt tillsammans nära den falnande elden och lyssnade till Drejas låga nynnande ackompanjerat av vinden.
Torarin låg och väntade på sömnens lågmälda andetag medan han funderade över hur han skulle få dem över fjället till säkerheten nere i dalen.

2 kommentarer:

  1. oj vad jag älskar denna berättelse! du bygger upp en sådan spännande stämning. jag vill läsa romanerna om de här barnen! snälla!

    SvaraRadera
  2. Jag gillar denna oxå, känns som ett historisk novell -frö-.
    bra beskrivet på få rader! Hur går det för dom???

    SvaraRadera